Människan har i alla tider brottats med ämnena rätt och orätt och etik och rättvisa.

Ordboken definierar etik som ”läran om moralens allmänna natur och de specifika moraliska ställningstaganden som individen måste ta i sina relationer till andra”.

Samma ordbok definierar rättvisa som ”förhållandet att handlande följer det moraliskt rätta eller förnuftet, sanningen eller fakta” eller ”lagskipning”.

Som du kan se har dessa termer blandats samman.

Alla filosofier har sedan urminnes tider engagerat sig i dessa ämnen. Och de fann aldrig någon lösning på dem.

Att de har lösts i Dianetiken och Scientologin är en landvinning av stora mått. Lösningen låg först i separeringen av dem. Därifrån var det möjligt att gå vidare och åstadkomma en fungerande teknologi för vart och ett av dessa ämnen.

Etik består helt enkelt av de åtgärder som en individ vidtar vad honom själv beträffar. Det är något personligt. När man är etisk eller ”har sin etik inne”, är det på grund av ens egen determinism och är något som utförs av en själv.

Rättvisa är de åtgärder som gruppen vidtar vad individen beträffar, när denne försummar att själv vidta dessa åtgärder.

Historia

Dessa ämnen ligger i själva verket till grund för all filosofi. Men i alla studier av filosofins historia framgår det klart och tydligt att de länge har vållat filosofer huvudbry.

De tidiga grekiska anhängarna av Pythagoras (grekisk filosof på 500-talet f. Kr.) försökte tillämpa sina matematiska teorier på ämnet mänskligt beteende och etik. Litet senare grep sig Sokrates (grekisk filosof och lärare, 470?–399 f.Kr.) an ämnet. Han påvisade att alla de som gjorde anspråk på att visa människor hur de skulle leva var ur stånd att försvara sina egna synpunkter och att de inte ens kunde definiera de termer de använde. Han hävdade att vi måste veta vad mod, rättvisa, lag och regering är, innan vi kan vara tappra eller goda medborgare, eller rättvisa och goda härskare. Så långt var allt gott och väl, men sedan vägrade han att tillhandahålla definitionerna. Han sade att all synd var okunnighet, men vidtog inte de nödvändiga åtgärderna för att befria människan från hennes okunnighet.

Sokrates elev Platon (grekisk filosof, 427?–347 f.Kr.), höll sig till sin läromästares teorier, men hävdade att man endast kunde fastställa dessa definitioner genom rent förnuft. Detta innebar att man var tvungen att isolera sig från livet i något elfenbenstorn och fundera ut alltihop – inte särskilt användbart för gemene man.

Aristoteles (grekisk filosof, 384–322 f. Kr.) engagerade sig också i ämnet etik. Han förklarade oetiskt beteende genom att säga att det var människans begär som tog överhanden över hennes förnuft.

Denna kedja fortsatte genom århundradena. Filosof efter filosof försökte reda ut ämnena etik och rättvisa.

Fram till nu har det dessvärre inte funnits någon användbar lösning, vilket samhällets sjunkande etiknivå vittnar om.

Så du ser att det inte är någon liten landvinning som har gjorts i detta ämne. Vi har definierat de termer som Sokrates underlät att definiera, och vi har en fungerande teknologi som vem som helst kan använda för att hjälpa sig själv upp ur träsket. Naturlagarna bakom detta ämne har hittats och gjorts tillgängliga så att alla kan använda dem.

Etik

Etik är så naturligt för individen att han alltid försöker få bukt med sin brist på etik när den spårar ur.

Han vet om att han har en blind fläck i fråga om etik i samma ögonblick som han utvecklar den. I det ögonblicket börjar han försöka sätta in etiken på sig själv, och i den mån som han kan bilda sig en föreställning om långsiktiga överlevnadsbegrepp, skulle han kunna vara framgångsrik – även om han saknar den verkliga teknologin för etik.

Alltför ofta sätts dock banken igång av en oetisk situation, och om individen då inte har någon teknologi med vilken han kan hantera det analytiskt (rationellt), blir hans ”hantering” att tro eller låtsas att någonting gjordes mot honom, som föranledde eller rättfärdigade hans oetiska handling, och vid den punkten börjar det gå utför med honom.

När han väl är på väg utför, utan den grundläggande teknologin för etik, har han inget sätt att ta sig tillbaka uppför. Han får helt enkelt sig själv att kollapsa, avsiktligt och utan omsvep. Och fastän hans liv är fyllt med komplexiteter, och andra människor försöker att knäcka honom, börjar alltihop med hans brist på kunskap om teknologin för etik.

Detta är i grund och botten ett av de främsta verktyg som han använder för att gräva sig ut.

Människans grundläggande natur

Oavsett hur kriminell en individ är, kommer han på ett eller annat sätt att försöka sätta in etiken på sig själv.

Detta förklarar varför Hitler gav världen anledning att krossa Tyskland. Han hade vunnit hela kriget före september 1939, innan han förklarade krig. De allierade gav honom allt han ville ha; han hade en av de bästa underrättelseorganisationer som någonsin funnits; under honom var Tyskland på god väg att få tillbaka sina kolonier – och den idioten förklarade krig! Därmed fick han både sig själv och Tyskland att kollapsa fullständigt. Hans begåvning drev honom i ett vansinnigt tempo åt ett håll och hans medfödda känsla för etik drev honom i ett vansinnigt tempo åt motsatt håll mot kollapsen som han var i full färd med att förorsaka sig själv.

En individ som saknar varje form av teknologi för etik är ur stånd att sätta in etiken på sig själv och avhålla sig från att begå handlingar som går emot överlevandet, så han får sig själv att bryta samman – och han kommer inte att vakna till liv såvida han inte får tag på den grundläggande teknologin för etik och tillämpar den på sig själv och andra. Kanske han finner det en smula oaptitligt till en början, men när man håller på att dö av malaria brukar man inte beklaga sig över smaken på kinin: man tycker kanske inte om den, men dricker det, det gör man.

Rättvisa

När individen försummar att sätta in sin egen etik, vidtar gruppen åtgärder mot honom. Detta kallas rättvisa.

Jag har upptäckt att människan inte kan anförtros rättvisa. Sanningen är att människan faktiskt inte kan anförtros ”bestraffning”. Med bestraffning söker hon egentligen inte uppnå disciplin; hon vållar orättvisa. Hon dramatiserar sin oförmåga att sätta in sin egen etik, genom att försöka få andra att få in sin etik. Jag uppmanar er att ta en närmare titt på vad som i dagens samhälle skrattretande kallas "rättvisa".

Många regeringar är så överkänsliga när det gäller sin gudomliga rättrådighet i juridiska ärenden, att man knappt hinner öppna munnen förrän de tillgriper okontrollerat våld. Att hamna hos polisen är på många ställen en katastrof i sig, även om man bara är kärande, för att inte tala om att vara den anklagade. Därför är sociala oroligheter störst i sådana områden.

När teknologin för etik inte är känd, blir rättvisan ett slutmål i sig. Och detta urartar bara till sadism. Eftersom regeringar saknar förståelse av etik, har de ”etikkommittéer”, men dessa har alla formulerats inom rättvisans ram. De våldför sig till och med på själva härledningen av ordet etik. De omdefinierar ständigt etiken som rättvisa – genom läkaretikkommittéer, psykologetikkommittéer, kongresskommittéer osv. Dessa baseras alla på rättvisa, eftersom de i själva verket inte vet vad etik är. De kallar det för etik, men inleder i stället rättviseåtgärder, bestraffar människor och gör det svårare för dessa att få in sin egen etik.

Lämplig rättvisa är något som man förväntar sig och den har en definitiv användning. När det inte föreligger ett tillstånd av disciplin kollapsar hela gruppen. Det har observerats gång på gång att en grupps misslyckande började med att man saknade eller förlorade disciplin. Utan den dör gruppen och dess medlemmar. Men man måste förstå både etik och rättvisa.

Man kan betro individen med etik, och när man har lärt honom att sätta in sin egen etik, är rättvisan inte längre det allt överskuggande ämne som det görs till.

Genombrott

Landvinningen i Scientologi är att vi har den grundläggande teknologin för etik. För första gången kan människan lära sig hur hon ska sätta in sin egen etik och klättra tillbaka upp.

Detta är en splitter ny upptäckt; den hade före Scientologin aldrig sett dagens ljus, någonstans. Den utgör en vändpunkt i filosofins historia. Den enskilda människan kan lära sig denna teknologi, lära sig tillämpa den i sitt eget liv. Därefter kan hon sätta in sin egen etik, förändra tillstånd och börja styra uppåt mot överlevnad för egen maskin.

För din egen skull, för människorna i din närhet och för hela denna kulturs framtids skull, hoppas jag att du lär dig använda denna teknologi mycket väl.