Droger är i själva verket gifter. Det är mängden av dem som bestämmer vilken effekt de får. En liten mängd ger en stimulering (ökar aktiviteten). En något större mängd verkar som ett lugnande medel (undertrycker aktiviteten). En ännu större mängd verkar som ett gift och kan döda. 

Detta gäller alla droger. Var och en kräver olika mängd. 

Koffein är en drog, så kaffe är ett exempel. Hundra koppar kaffe skulle förmodligen döda en person. Tio koppar skulle förmodligen få honom att somna. Två eller tre koppar stimulerar. Detta är en mycket vanlig drog. den är inte särskilt farlig eftersom det behövs så mycket av den för att ge någon effekt. Därför är den känd som ett stimulerande medel. 

Arsenik är känt som ett gift. Ändå är en mycken liten mängd stimulerande. En bra avvägd dos får en person att somna och några få korn är dödande. 

Men det finns många droger som har en annan nackdel: de påverkar sinnet direkt. 

För att få en god förståelse av de mentala effekterna hos droger är det nödvändigt att veta något om vad sinnet är. Sinnet är inte hjärnan. Sinnet är de samlade inspelningarna av tankar, slutsatser, beslut, iakttagelser och sinnesintryck hos en person under hela hans tillvaro. Inom Scientologin har det upptäckts att sinnet är ett kommunikations- och kontrollsystem mellan en thetan och hans omgivning. Med thetan menas personen själv, den andliga varelsen – inte hans kropp eller hans namn, det fysiska universum, hans sinne, eller något annat.

Den mest påtagliga delen av sinnet kan uppfattas av var och en vars tillstånd inte är alltför kritiskt. Detta är mentala föreställningsbilder. 

Olika fenomen är kopplade till detta som kallas sinnet. En del människor ser bara mörker när de sluter ögonen, några ser bilder. 

Sinnet är ett kommunikations- och kontrollsystem mellan en thetan och hans omgivning. Sinnet är inte hjärnan.

Med hjälp av kommunikationssystemet som kallas sinnet, tar en thetan emot olika intryck, inklusive direkta synintryck av det fysiska universum. Förutom detta tar han emot intryck från tidigare aktiviteter och, viktigast av allt, han räknar ut saker om det förflutna och om framtiden som är helt oberoende av de för stunden närvarande stimuli. 

En person som har tagit droger, hämtar förutom de fysiska faktorer som är inblandade, även mentala föreställningsbilder från dessa droger och deras effekter. Mentala föreställningsbilder är tredimensionella färgbilder med ljud och lukt och alla andra sinnesintryck, plus individens funderingar och slutsatser. De är mentala kopior av ens sinnesintryck någon gång i det förflutna, även om de, vid tillfällen av medvetslöshet eller nedsatt medvetande, existerar under individens medvetenhet. En person som till exempel hade tagit LSD skulle behålla ”bilder” av denna upplevelse i sitt sinne, med tillhörande registreringar av synintryck, kroppsliga förnimmelser, lukter, ljud osv., som inträffade medan han befann sig under inflytande av LSD. 

Låt oss säga att en person tog LSD en dag när han var på marknadsplatsen med några vänner och att dagens upplevelser omfattade en känsla av illamående och yrsel, att han råkade i gräl med en kompis, att han kände sig bedrövad och senare kände sig mycket trött. Han skulle ha mentala bilder av hela denna händelse. 

Om denna persons omgivning, vid ett senare tillfälle, skulle innehålla tillräckligt många likheter med delarna i denna händelse från det förflutna, kan han uppleva en reaktivering (återaktivering) av händelsen. Som resultat av detta kan han börja må illa, bli yr, sorgsen och mycket trött – allt utan någon synbar orsak. Detta kallas restimulering av det förflutna. 

Sådana mentala föreställningsbilder kan även reaktiveras av drogrester, eftersom närvaron av dessa droger i kroppens vävnader kan efterlikna tidigare drogupplevelser. 

För att ta exemplet ovan med den person som tog LSD: Resterna av drogen som fortfarande finns kvar i hans kroppsvävnader kan någon gång längre fram orsaka en restimulering av denna LSD-händelse kanske åratal efteråt. De mentala bilderna reaktiveras och han upplever samma förnimmelser av illamående, yrsel och trötthet och känner sig bedrövad. Han vet inte varför. Han kanske också varseblir mentala bilder av de personer som han var tillsammans med och de därmed förbundna synintrycken, ljuden och lukterna. 

Dessa utgör effekterna på sinnet från tidigare användning av droger. Emellertid skapar den pågående droganvändningen liknande och mer omedelbar effekt på sinnet.

När en person använder en drog som t.ex. marijuana, peyote, opium, morfin eller heroin, kan mentala föreställningsbilder från tidigare ”kopplas på” eller restimuleras under individens medvetna uppmärksamhet, vilket får honom att uppfatta något annat än vad som verkligen sker. 

Således är missbrukaren, precis där framför dig, till synes i samma rum som du, och gör samma saker, men han är egentligen bara delvis där och delvis i någon tidigare händelse. 

Han tycks vara där. Men egentligen är han inte helt och hållet i närvarande tid. 

Det som händer inför en person som gör en förnuftig observation är inte vad som händer inför honom.

Således förstår han inte uttalanden som andra gör. Han försöker passa in dem i sin sammansatta verklighet, vilket innebär en verklighet som är skapad med olika delar. För att få dem att passa ihop måste han ändra på dem. 

Droger påverkar sinnet genom att reaktivera händelser från en persons förflutna, under hans medvetna medvetenhet.

Detta kan förvränga droganvändarens förnimmelse av vad som händer omkring honom.

På grund av detta kan personens handlingar verka väldigt underliga eller irrationella.

En missbrukare kan till exempel vara säker på att han hjälper en att reparera ett golv som behöver lagas, men faktum är att han hindrar det som pågår vilket består i att göra rent golvet. Så när han ”hjälper en” att moppa golvet, inför han kaos i aktiviteten. Eftersom han reparerar golvet, måste en förfrågan att ”ge mig golvmoppen” omtolkas till ”räck mig hammaren”. Men golvmoppsskaftet är längre än ett hammarskaft så hinken välter. 

Det kan röra sig om obetydliga saker, där personen kan observeras göra tillfälliga misstag. Det kan vara så allvarligt som totalt vansinne, där de tilldragelser som han uppfattar är fullständigt annorlunda än de som alla andra uppfattar. Och det kan finnas alla möjliga graderingar däremellan. 

Det är inte det att han inte vet vad som pågår. Det är att han uppfattar att någonting annat pågår, istället för den nuvarande ordningsföljden av händelser.

Sålunda verkar andra, för honom, dumma eller oresonliga eller sinnessjuka. Eftersom de i sina handlingar och arbetssätt inte håller med om vad enligt honom klart och tydligt håller på att hända, är ”de” inte förnuftiga. Exempel: En grupp håller på att flytta möbler. För alla utom en flyttar de helt enkelt möbler. Denna enda person uppfattar att han håller på att ”flytta geometriska former in i ett moln”. Således gör denna person ett ”misstag”. Eftersom gruppen inte ser in i honom utan bara ser ytterligare en person liknande dom själva, kan de inte begripa varför han ”strular till saker och ting”.

Personer som är missbrukare och sinnessjuka är således helt eller delvis på ett uppenbart annat tidsspår av ”nuvarande tids”-händelser. 

En drog skulle kunna tas för att driva en person ut ur en olidlig närvarande tid eller helt och hållet ut ur medvetandet. 

En del personer återvänder inte helt till närvarande tid efteråt. 

En thetan kan även fly från en olidlig närvarande tid genom att rasa ner i det förflutna, till och med utan droger. 

Missbrukaren och likaså den sinnessjuke har inte återhämtat sig till närvarande tid, i större eller mindre utsträckning. Således tror de att de kör på ett annorlunda tidsspår än de verkligen gör.  

De här är de fakta som ligger bakom underligt mänskligt beteende. 

Eftersom vad som sker enligt en sådan persons perceptioner och subjektiva verklighet skiljer sig i högre eller mindre grad från andras objektiva verklighet, stör en sådan person omgivningen och förstör den friktionsfria verksamheten i alla grupper – från familjen till företaget till nationen.

Vi har alla känt en sådan person, så det är inget ovanligt i den nuvarande civilisationen. Det plötsliga yttrandet som är obegripligt, som inte har någonting att göra med vad man talar om; det tomma stirrandet när han ges en order eller blir tilltalad – bakom dessa ligger en hel inbillningsvärld som skakas av våra försök att få något gjort i närvarande tid. 

Drogernas återverkningar går alltså långt utöver deras omedelbara effekter och påverkar ofta många andra förutom användaren. Konsekvenserna kan vara mycket farliga. Detta gäller inte bara illegala gatudroger utan också medicinska droger som det är meningen ska hjälpa folk.