Den tredje – och viktigaste – barriären: Det missförstådda ordet

Den tredje och viktigaste studiebarriären är det missförstådda ordet. Ett missförstått ord är ett ord som inte är förstått eller som är felaktigt förstått.

En helt annorlunda uppsättning fysiologiska reaktioner kan inträffa när man går förbi ett ord som man inte förstår. Att gå förbi ett ord som inte blev förstått ger en person en tydligt märkbar känsla av tomhet eller av att vara urlakad . Därefter kan en känsla av att vara ”smått frånvarande” och en slags nervös hysteri (stark ängslan) följa.

Förvirringen eller oförmågan att förstå eller lära sig uppstår efter ett ord som personen inte hade definierat och förstått.

Det missförstådda ordet är mycket viktigare än de andra två barriärerna. Det missförstådda ordet bestämmer begåvning och brist på begåvning. Detta är vad psykologerna i åratal har försökt att testa utan att identifiera vad det var.

Detta är den enda källan till många studiesvårigheter. Att studera förbi missförstådda ord framkallar ett så brett register av mentala verkningar, att det i sig självt är den främsta faktorn i samband med dumhet och många andra oönskade tillstånd.

Om en person inte hade missförstådda ord, är det inte säkert att han skulle uppvisa talang, men hans görande när det gäller det ämnet skulle finnas där.

Det finns två specifika fenomen som härrör från missförstådda ord.

Första fenomenet

När en studerande inte förstår ett ord, blir avsnittet direkt efter detta ord till ett tomrum i hans minne.

Man kan alltid spåra tillbaka till ordet strax före tomrummet, få det förstått och som genom ett trollslag finna att det tidigare tomrummet nu inte längre är något tomrum i materialet man studerar. Det är rena magin.

Har du någonsin upplevt att du kommit till slutet av en sida och insett att du inte vet vad du just har läst? Någonstans tidigare på den sidan gick du förbi ett ord som du inte hade någon definition för eller hade en felaktig definition för.

Här följer ett exempel: ”Ingen vet hur buttighet påverkar humöret.” Du ser vad som händer. Du tror att du inte förstår tanken som sådan, men oförmågan att förstå kommer från ett enda ord som du inte kunde definiera, buttighet. Buttighet betyder fyllighet.

Andra fenomenet

En missförstådd definition eller en icke förstådd definition eller ett odefinierat ord kan till och med orsaka att en person ger upp att studera ett ämne och lämnar en kurs eller en klass. Att ge sig av på det här sättet kallas en blow.

Vi har alla känt folk som entusiastiskt började på en studiekurs bara för att någon tid senare upptäcka att personen slutat med studierna för att det var ”tråkigt” eller ”det var inte vad de trodde att det skulle vara”. De skulle skaffa sig en färdighet eller gå på kvällskurs för att ta sin examen, men genomförde det aldrig. Det spelar ingen roll hur logiska deras ursäkter är – faktum är att de slutade med ämnet eller lämnade kursen. Det här är en blow. En person blowar endast av en primär orsak – det missförstådda ordet.

Det är inte säkert att en person ”blowar” på grund av de andra studiebarriärerna – brist på massa eller en alltför brant gradient. Dessa åstadkommer helt enkelt kroppsliga fenomen. Men det missförstådda ordet kan få en studerande att ”blowa”.

Det finns en bestämd följd av handlingar som åtföljer ett missförstått ord:

När ett ord inte förstås, så hamnar den studerande i en icke-förståelse (tomhet) av saker omedelbart efteråt. Detta följs av den studerandes lösning på tomhetstillståndet, vilken är att individuera från det – vilket betyder att avskilja sig själv från det och dra sig undan inblandning i det.

Nu när den studerande är avskild från ämnet han studerade, bryr han sig inte speciellt om vad han gör med avseende på ämnet eller relaterade saker och aktiviteter. Det här är attityden – att vara avskild eller olik från – som föregår att göra någonting skadligt mot någon eller någonting.

Exempel: En studerande i skolan som har gått förbi missförstådda ord i en kurs kommer inte att bry sig om vad som händer i klassen, kommer förmodligen att tala illa om ämnet till sina vänner och kan till och med skada skolutrustning eller förlora sin lärobok.

Folk är emellertid i grund och botten goda. När en individ begår en skadlig handling, gör han sedan ett försök att avhålla sig från att begå fler skadliga handlingar. Detta följs av att han försöker finna ”orätter” som har begåtts mot honom, för att kunna rättfärdiga sina handlingar, detta med en attityd av klagomål, felfinneri och ”titta vad ni gjort mot mig”. Dessa faktorer rättfärdigar, i personens sinne, att han ger sig av eller blowar.

Men i de flesta undervisningssystem ser man med sådant ogillande på blows, att man får den studerande att verkligen dra sig själv tillbaka från studieämnet (vad han än studerade) och i stället skapa ett mentalt maskineri, som kan ta emot och återge meningar och fraser. En person kan skapa ett mentalt maskineri när han blir ointresserad av det han håller på med men känner att han måste fortsätta att göra det.

Vi har nu ”en snabb studerande, som av någon anledning aldrig tillämpar vad han lär sig”, även kallad en munvig studerande.

Det specifika fenomenet är således att en studerande kan studera några ord och återge dem men ändå inte delta i handlingen. Den studerande får högsta betyg på skrivningar, men kan inte tillämpa data.

En ordentligt trög (dum) studerande sitter helt enkelt fast i tomheten av icke-förståelse som följer på några missförstådda ord. Han kommer inte att vara i stånd att demonstrera sitt material, varken med demosats eller i lera, och sådana svårigheter är ett säkert tecken på att ett missförstått ord existerar.

En studerande som är ”mycket begåvad”, men som ändå inte kan använda ämnets data, är inte närvarande alls. Han har för länge sedan upphört att konfrontera (möta utan att rygga tillbaka eller undvika något) ämnets innehåll eller ämnet som sådant.

Botemedlet för båda dessa tillstånd – ”begåvad icke-förståelse” eller ”tröghet” – är att hitta det ord som saknas.

Upptäckten av det missförstådda ordets betydelse öppnar faktiskt dörren till utbildning. Och fastän jag har tagit upp den här studiebarriären sist, är det den viktigaste.