Från dag till dag och vecka till vecka, kan man stå inför många mindre-än-önskvärda omständigheter i sitt liv. På något sätt lyckas man kämpa sig igenom dessa situationer, övertygad om att det inte finns mycket man kan göra för att förbättra sin lott. Kanske ett projekt på arbetet som planerats i månader inte avlöper med förväntad framgång; produktiviteten på kontoret har gått ner kraftigt under det gångna kvartalet; eller tillbyggnaden på ens hus tar längre tid än vad man först föreställt sig. Sådana situationer är tillräckligt vanliga händelser för många av oss.
Men det behöver inte vara det normala att det sker på de här sätten. Människor kan leva i en lycklig tillvaro och uppnå sina mål inom alla områden i livet – personligen, med familjen, arbetet och så vidare. De mål en person en gång föreställde sig kan uppnås.
Om sådana mål inte uppnås eller om man befinner sig i en situation som har försämrats eller förvärrats, finns det en giltig, lokaliserbar orsak till detta. Det här är en idé som människor ofta inte inser – att saker faktiskt orsakas. Det är inte så att de bara händer. Det finns anledningar bakom varje – anledningar som människor själva kan kontrollera.
Utan kännedom om detta, förlitar sig människan ofta på ”ödet”, vidskeplighet, spådomskonst eller astrologi för att fastställa sitt livsöde eller sin framtid. Många bara hoppas vagt att inget mer ska gå fel eller så lurar de sig själva med tron att livet vanligen är en kamp.
Till exempel: En bonde med en mycket dålig skörd ett år har ingen trovärdig förklaring till det. Han har inget begrepp om att han själv orsakade detta förhållande. Emellertid, om man undersöker det skulle man finna att han tidigare inte hade lyckats att hålla sädeskorn i säkert förvar till vårsådden, och därför föll de offer för insekter. Om han inte vet detta, kanske han kommer upp med alla möjliga sorters underliga ”anledningar” eller helt enkelt skyller det på otur.
I en fabrik med låg produktion skulle management kunna flytta om personal, anställa nya arbetare etc., i ett försök att höja produktiviteten innan företaget går under. Men cheferna kanske inte har den kunnighet som krävs för att verkligen undersöka företagets egen verksamhet och finna orsaken till situationen. Vid undersökning kan man upptäcka att leverantörerna av deras råmaterial vägrade att leverera för att företagets ekonomiavdelning inte betalade räkningarna.
Att undersöka, hantera och förbättra alla sådana situationer inom alla områden i livet kräver färdighet i undersökning – förmågan att tänka logiskt och gå till botten med saker.
Undersökning är det omsorgsfulla framläggandet och sorterandet av fakta. När man undersöker utforskar man och granskar detaljerna i någonting i ett försök att få reda på fakta och speciellt i ett försök att finna en orsak.
En riktig undersökning går till botten med det sakernas tillstånd man står inför. Till exempel: Inom alla organisationer skulle man kunna observera att dess produktion var låg. Det här är en icke optimal situation som bör undersökas och orsaken lokaliseras. Undersökningar kan också användas i en människas personliga liv för att förbättra förhållanden.
När man gör en undersökning ställer man frågan ”Vad är det jag inte förstår?” med avseende på de rådande omständigheterna. Man kommer att finna att två fakta inte överensstämmer – de motsäger varandra och kan inte förstås. Så man försöker att förståndsmässigt förklara dessa två fakta: man ifrågasätter dessa två fakta och man kommer att få en annan punkt man inte förstår. Och när man försöker förstå den här punkten, kommer man nu att finna ett annat faktum som man inte förstår. Och någonstans längs vägen kommer man att finna anledningen till de omständigheter man undersöker.
Alla undersökningar bör fortskrida längs dessa linjer. Ibland måste många frågor ställas, ibland behövs det bara ett ”Vad är det för oväsen?” för att föra en till källan av en svårighet. Här är ett exempel på en undersökning gjord på ett snabbt, krisartat sätt: En maskinist är i tjänst i ett fartygs maskinrum. Han har normal men rutinerad perceptik: Han observerar sitt område. Han hör ett väsande som inte borde finnas – någonting oförenligt med de förväntade förhållandena i ett maskinrum. Granskar området men ser inget som inte är som det ska förutom ett litet vitt moln. Använder både syn och hörsel. Flyttar sig närmare för att kunna se bättre. Ser att en ventil är sönder. Stänger av tillförseln av ånga.
I korthet: (a) man hittar en bristfällig funktion i någon del av en organisation eller vad man än undersöker och sedan (b) hittar någonting som man inte förstår om det och sedan (c) frågar ut personerna i den delen som har att göra med den bristfälliga funktionen eller undersöker området för att få mer data.
Att följa den här sekvensen isolerar orsaken till problemet, som sedan kan hanteras så att området fungerar riktigt igen. I en organisation kan man tillämpa bara de här tre stegen om och om igen och det kommer vanligtvis att vara fullt tillräckligt för att få den att fungera riktigt smidigt.
Statistiker spelar en roll i undersökningar. En statistik visar produktionen i en verksamhet, ett område eller en organisation, jämfört med ett tidigare tillfälle. Den återspeglar huruvida ett området uppnår dess syfte – om statistikerna är uppe, ligger det närmare att uppnå vad som är avsett för området. När man gör en undersökning letar man efter nedåt-statistiker. Dessa kan man naturligtvis inte förstå, så man ställer frågor till de berörda personerna. I deras svar kommer det att finnas någonting som är obegripligt för personen som utför undersökningen – till exempel: ”Vi kan inte betala räkningarna för Josie har varit på kurs.” Undersökaren söker bara efter någonting som han själv inte kan få att gå ihop. Så han frågar ut person som gav detta datum och Josie. Förr eller senare dyker den verkliga anledningen upp.
När man följer spåret med sådant som man inte kan förstå, kommer en av två saker att ske. Antingen är det en återvändsgränd som inte leder vidare, och då återvänder man till undersökningens huvudlinje, eller också producerar den ytterligare material. Och om den producerar ytterligare material, kommer man att hitta fler saker man inte kan förstå.
Knepet med den här proceduren är att hitta en tåt som sticker ut – någonting man inte kan förstå och, genom att ställa frågor, dra i den. En liten katt visar sig. Dra i tåten genom att ställa fler frågor. En babygorilla visar sig. Dra lite till. En tiger dyker upp. Dra igen – wow! Man har hittat en Sherman-stridsvagn!
Att människor är lata eller dumma är inte någonting förståeligt. I botten finner man den verkliga orsaken till brist på verksamhet i en del av en organisation eller ständig oreda.
När man har sin ”General Sherman-stridsvagn”, kan man vidta åtgärder.
Det finns alltid en orsak bakom en dålig statistik. Fråga ut de som är involverade tills du har den verkliga anledningen inom synhåll. Det är aldrig ”Agnes är inte så klyftig”. Den är mycket troligare: Agnes anställdes som maskinskriverska men har aldrig lärt sig att skriva maskin. Eller chefen för området kommer helt enkelt aldrig till arbetet.
Den verkliga förklaringen till en nedåtstatistik är alltid någonting som är mycket lätt att förstå. Om du ställer tillräckligt många frågor, får du fram den verkliga förklaringen, och därefter kan du vidta åtgärder.
Den här undersökningstekniken, samtidigt som den är enkel och grundläggande, är högst effektiv. Den kan användas när man står inför enkla eller komplicerade situationer för att gå till botten med dem, och gör det därför möjligt för en att lösa dem och förbättra tillstånd i livet.
Undersökningsfärdigheterna förbättras med övning. De kan slipas och göras mer effektiva så att man ögonblickligen kan upptäcka något man inte förstår. Den här förmågan är inte medfödd hos folk men kan lätt förvärvas. För att göra undersökningar ännu snabbare och effektivare, bör man kunna förstå och tillämpa principerna för logik – ett ämne som fram till nu inte bara har varit missförstått utan har gjorts onödigt invecklat.