Det kan förekomma tillfällen när ens rykte angrips genom rykten och skvaller som ger en falsk verklighet och gör att man blir overklig och förlorar den gemensamma grund man har med människorna man är i kontakt med. Denna situation är motsatsen till vad bra PR förväntas åstadkomma. Det uppgår till ”dåligt arbete, bedrägligt offentliggjort.” 

En person rycker ofta bara på axlarna och accepterar det som en del av livet, det är så här det är och man kan inte lita på någon. Andra kämpar bittert för att försvara sitt anseende och, eftersom de saknar PR-teknologin som visar dem hur man skall gå till väga med sådana saker, tar de itu med det på ett sådant sätt att deras förnekanden bara gör det hela värre. 

Det är inte bara kändisar eller politiker som utsätts för förtal. Rykten och lögner kan göra livet otrevligt inom vilka sociala kretsar som helst. 

Vad gör man när man står inför sådana angrepp på sitt goda namn?

Det finns standardmässiga PR-lösningar på detta problem, vilka man borde känna till och använda om en situation som det här någonsin uppstår. 

”Svart propaganda” (svart betyder dålig eller förringande; propaganda betyder spridande av påståenden eller idéer) är den term som används för att beteckna förstörande av anseende eller allmänhetens tilltro till personer, företag eller nationer. 

Tekniken för svart propaganda går ut på att ge någon ett så dåligt anseende, att personen, företaget eller nationen i fråga inte beviljas några rättigheter överhuvudtaget, genom ”allmän överenskommelse”. Det blir då möjligt att förgöra personen, företaget eller nationen genom en mindre attack – om inte den svarta propagandan själv redan åstadkommit detta. 

Gamla käringars elaka och lögnaktiga skvaller var den tidigare formen av denna taktik. Det gick så långt att man på vissa håll ställde dem vid offentliga skampålar (av typen ok) eller drev dem ut ur staden. 

Numera finns det inget sådant, som kan hålla svart propaganda i schack. Svårigheterna och kostnaderna som åtföljer ärekränknings- processer, missbruket av pressprivilegier – sådant blottställer vem som helst för en sådan kampanj. 

Det enda man behöver är en fiende. Och få män i historien har varit utan fiender. 

Det finns personer här och där i samhället som inte förstår särskilt mycket. 

Detta tar sig uttryck i form av en slags skadeglad munterhet över saker och ting. Sådana människor för mycket lätt vidare ärekränkande rykten. I ett samhälle där folk inte kan läsa och skriva vimlar det av sådana människor. Eftersom de inte kan läsa, förvägras de huvuddelen av all kunskap. Eftersom de inte kan särskilt många ord, blir mycket av vad som sägs till dem inte förstått. 

Detta gäller inte bara dem som inte kan läsa eller skriva. 

Vad de inte förstår ersätter de med påhittade saker. 

Detta innebär att sådana personer inte bara lyssnar till förtal, utan att de också förvanskar och förvränger förtalet i sig självt. 

På så vis kan det genom ett samhälle spridas ett rykte som inte grundar sig på sanning alls. 

När ett stort antal sådana rykten existerar och håller i sig, kan man misstänka en ”viskningskampanj”. Det kallas inte så därför att folk viskar dessa saker, utan för att de likt en ond vind till synes saknar källa.

Den svarta propagandan utnyttjar sådan villighet att föra vidare och brodera ut lögner. 

Svart propaganda är förstås ofta djärvare och förekommer öppet och grovt i oansvariga (eller från bakom kulisserna styrda) tidningar och radio och TV.  

Men t.o.m. efter att det har stått en dålig artikel i tidningen eller sänts ett dåligt radio- eller TV-program, räknar svart propagandamakarna med att ”viskningskampanjen” ska sprida förtalet genom samhället. 

Följaktligen befinner sig varje person, varje varelse i riskzonen. 

En person börjar frukta dåliga saker som sägs om honom. När man utsätts för en viskningskampanj, vare sig den är verklig eller inbillad, tenderar man att dra sig undan, bli mindre aktiv och inte sträcka sig så mycket utåt. 

Detta gäller i lika hög grad för företag och till och med för nationer. 

Följaktligen kan man, om man inte vet hur man ska handskas med en sådan attack, faktiskt bli ganska eländig och sjuk. 

Lagen om utelämnade data

Det finns en naturlag i verksamhet som olyckligtvis gynnar svart propaganda. 

NÄR DET INTE FINNS DATA TILLGÄNGLIGA, HITTAR MÄNNISKOR PÅ DATA. 

Detta är ”lagen om utelämnade data”.

Ett tomrum tenderar att fylla sig självt. Gamla filosofer sade att ”naturen avskyr tomrum”. I själva verket trycker omgivningen in flöden i ett område utan tryck.

På samma sätt förhåller det sig med en person, ett företag och en nation.

När en person träffas av lögner, tenderar han att dra sig tillbaka. Redan detta tenderar att dra in saker och ting.

Därnäst vill personen inte ge ifrån sig några data. Han blir i viss mån ett mysterium.

För att fylla detta mysterium hittar människor på data.

Detta gäller för personer, företag och nationer.

Det är i detta sammanhang som public relations är en nödvändighet.

Public relations är i grund och botten konsten att göra bra arbeten väl offentliggjorda.

Det är ett ödesdigert misstag att tro att väl utförda arbeten talar för sig själva. Det gör de inte. De måste ges publicitet. 

Detta är i själva verket vad public relations är. Och detta är också anledningen till att vi har public relations – för att fylla det tomrum som uppkommit genom utelämnade data. Mitt uppe i en svart propagandakampanj förvägras man normala kommunikationskanaler. De massmedia genom vilka kampanjen drivs tar inte in positiva kommentarer. Man vore galen om man trodde det, eftersom de tjänar andra herrar, vars avsikt är att förstöra måltavlans anseende. 

”Auktoritativa” uttalanden skymmer den enkla sanningen. 

Således måste de som arbetar med public relations vara i stånd att använda sin teknologi mycket skickligt när de står inför svart propaganda. 

Hanteringen

När man inte utkämpar en strid mot svart propaganda, är public relations en lätt sak. 

Man anställer en reporter, som sätter igång med att tänka ut idéer och skicka ut pressreleaser. Det är därför som man ofta tänker sig reportrar som PR-män – vilket de inte är. 

När man står inför en svart propaganda-kampanj, förvrängs sådana pressreleaser, man blir nekad dem – och längre än så kommer man inte. 

Det finns mycket mer än så att veta om denna konst. 

Här följer några av de regler som är tillämpliga: 

Fyll tomrummet 

Sluta först av allt upp med att dra dig undan. Det har slutgiltigt bevisats att endast utflöde betalar sig vid PR-hantering av svart propaganda. Att inte säga någonting kan vara ädelt vad gäller karaktär men är ödesdigert i public relations. 

Ett kategoriskt förnekande är grovt och kan användas emot en som en sorts bestyrkande. 

Man behöver inte tillkännage eller sprida en kris och bör heller aldrig göra det. PR-män skapar ofta krisen.

Men tolka inte detta som att ”tystnad är nödvändig”. Finn en säker plats och gör din stämma hörd. 

Använd vilken kanal som helst för att göra din stämma hörd. Men sök inte kanaler som förvanskar vad du säger när de återger det. 

Stanna inte kvar vid det ämne beträffande vilket du attackeras. 

Ett exempel på att tala ut, utan att förneka något och därmed bestyrka det, skulle kunna vara: 

PÅSTÅENDE: ”Jag läste att ditt företag gick i konkurs förra månaden.” 

GENMÄLE: ”Herregud. Det kan du skriva upp! Men om vi inte hade sluppit loss från det där kontraktet så skulle vi verkligen ha gått i konkurs. Det var ett sabla gräl i styrelserummet. Men McLinty vann. En sann skotte! Han sade: ’Jag skriver inte på!’ Ordföranden fick ett utbrott. Det blev ett jäkla liv. Det verkar som vi har 80 miljoner nedgrävda någonstans – och McLinty är ansvarig för det och tänker inte vika en tum.”

Utfrågarens slutsats är att man inte är utfattig. Han har fått data. Tomrummet är fyllt med en historia om styrelsegräl och 80 miljoner i mystiska reserver. 

Motbevisa falska data

Detta går till så att man fullständigt motbevisar det falska påståendet, med hjälp av dokument, genom en demonstration eller genom att visa fram något. Man måste ha en uppsättning (en samling dokument) eller förmågan att demonstrera eller någonting att visa fram. 

PÅSTÅENDE: ”Jag hörde att du fått problem med hälsovårdsnämnden.” 

GENMÄLE: ”Här är ett nyligen utgivet hälsointyg och ett brev med lovord från hälsovårdsnämnden.” Visar fram det. 

Resultatet? Vem som än sade detta till honom är nu i hans ögon död som en pålitlig informationskälla. 

När personen kommer med ett påstående som kan vederläggas, ta reda på vem, för att fästa hans uppmärksamhet på det, och kom sedan med ditt genmäle.

PÅSTÅENDE: ”Jag hör att du inte är gift med den man du bor ihop med.” 

GENMÄLE: ”Vem har sagt det till dig?”

DEN SOM PÅSTÅR: ”Det minns jag inte.” 

DEN SOM GENMÄLER: ”Om du bara kommer ihåg vem det var ska du få svart på vitt.” 

DEN SOM PÅSTÅR: ”Tja, det var en man ... ” 

DEN SOM GENMÄLER: ”Vem?” 

DEN SOM PÅSTÅR: ”Joe Schmo.” 

DEN SOM GENMÄLER: ”Okej. Här har du mitt vigselbevis. Vem är den där typen Joe Schmo, förresten?” 

Nu är det Joe Schmo som är mysteriet. Hur kommer det sig att han ljuger? Hur tjänar han på det?

När man inte har dokumentet, men kan skaffa fram det, kan man säga: ”Säg mig namnet på vem det nu var som sade det, så ska jag visa dig något mycket intressant om det nästa gång vi träffas.”

Och se till att verkligen skaffa fram dokumentet och att träffa honom igen. 

Det finns en miljard variationer. ”Det kommer inte att kunna flyga.” Flyg det. ”Stället är tomt.” Visa honom att det är fullt. 

Substansen i detta är bevis, i vilken form som helst.

I varje samtal ifrågasätter man bara påståenden som man kan bevisa som falska och bryr sig inte om att bemöta resten.

Motbevisa varje rykte

När det inte finns data att tillgå kommer folk att hitta på data. Denna lag gynnar olyckligtvis svart propaganda.

Om vakuumet fylls av sanna data ...

... upptäcker man att den svarta propagandan är en lögn och då försvinner den.

Att motbevisa negativa yttranden är nästan omöjligt. ”Hur vet jag att du inte jobbar åt CIA? Ja, hur kan man bevisa det? Man kan inte gärna plocka fram en KGB -bricka, eftersom det vore lika illa. Ingen har någonsin skrivit ett dokument med texten: ”Bill Till är inte medlem i CIA.” Oanvändbart. Det är ett förnekande. Vem skulle tro på det?

Ibland funkar ”Det vet du inte”. 

Men det rätta svaret på ett negativt yttrande (inget bevis) är att ”fylla tomrummet”. 

Och då och då kan man bevisa ett negativt yttrande. Om man anklagas för narkotikasmuggling kan man visa att man är medlem i Föreningen mot drogmissbruk. Kontringen i ett negativt bevis måste vara trovärdig.

Det finns en miljon miljoner olika sätt. 

Kärnan i det hela är att inte vara det som ryktet påstår och att kunna bevisa det snabbt.

Fortsätt att fylla tomrummet

Fortsatta väl utförda arbeten och effektiv publicering av material är väsentligt, speciellt i ett krig av svart propaganda. 

Flygblad, broschyrer, pressreleaser, ens egen tidning och tidskrift, dessa och många fler saker måste förses med en förståelig identitet för en själv.

Genom att distribuera eller använda ovannämnda material, skapar man publicitet för sina egna goda produkter. 

Man måste också åstadkomma välutförda arbeten. Man måste vara synlig, åtminstone genom sina väl utförda arbeten och handlingar. 

Så det måste flyta en ständig, sanningsenlig, slug och strid ström av public relationsportioner. 

Så en vacker dag finns det ingen fiende. 

Och ens anseende är gott. 

Det kan förekomma andra attacker, men nu kan man ta itu med dessa som småbränder och inte som en hel skogsbrand. 

Man kan se att svart propaganda är en förtäckt attack mot en persons, ett företags eller en nations anseende, en attack som utnyttjar förtal och lögner och vars syfte är att försvaga eller förstöra. 

Försvar förutsätter att den eller de som angrips inte är så dåliga som görs gällande. 

Man behöver inte vara perfekt för att motstå en sådan attack, men det hjälper. 

Men även om man var perfekt, skulle det inte vara något försvar. Nästan alla helgon i historien har utsatts för sådana attacker. De flesta av dem dog. 

Lösningen är: skickligt tillämpad PR-teknologi.

För att vara skicklig inom något som helst område, måste man vara kunnig och erfaren i det och utföra det.