Det finns en annan aspekt på mekanismen för overthandlingar. Den kallas overt–motivator-sekvensen, och den ger ytterligare förklaring till många mänskliga beteenden.

En overt, som vi sett, är en överträdelse mot moralkodexen för en grupp och skulle även kunna beskrivas som en aggressiv eller destruktiv handling av personen mot någon del av livet.

En motivator är en aggressiv eller destruktiv handling som mottas av personen eller den delen av livet.

Den synpunkt ur vilken handlingen ses avgör om handlingen är en overt eller en motivator.

Anledningen till att det kallas en ”motivator” är att den tenderar att egga eller mana att ge igen – den ”motiverar” en ny overt.

När man har gjort någonting dåligt mot någon eller något, har man en benägenhet att tro att det måste ha varit ”motiverat”.

När man har utsatts för någonting dåligt, kan man också ha en benägenhet att tro att man själv måste ha gjort något för att förtjäna det.

De ovanstående punkterna är sanna. Handlingarna och reaktionerna hos folk angående ämnet är ofta mycket förvrängda.

Folk går omkring och tror att de var med om en bilolycka när de i själva verket orsakade en.

Det händer även att folk tror att de orsakade en olycka när de endast var med om en.

När en del människor får höra om dödsfall så tror de genast att de måste ha dödat personen även om de befann sig långt därifrån.

Hos polisen i stora städer är det rutin att människor dyker upp och bekänner nästan vartenda mord som inträffar.

Man behöver inte vara galen för att utsättas för overt–motivator-sekvensen.

Overt–motivator-sekvensen grundar sig på och överensstämmer med Newtons lag om växelverkan, dvs. att för varje verkan finns det en likvärdig motsatt verkan.

Den enkla lagen angående växelverkan fungerar på så sätt att om du har två bollar, en röd och en gul, upphängda i snören och du tar den röda bollen och släpper den mot den gula bollen, så kommer den gula bollen att svänga tillbaka och träffa den röda bollen.

Det är Newtons lag om verkan och motverkan i verksamhet. Människor som har gått nedåt (försämrats) och som helt börjar lyda det fysiska universum använder uteslutande denna lag som sin metod för verksamhet.

Hämnd: ”Du slår mig, så slår jag dig.”

Nationellt försvar: ”Om vi har tillräckligt med atomvapen, kommer vi naturligtvis att kunna hindra andra folk från att använda atomvapen mot oss.”

Det finns emellertid mer att säga om overt–motivator-sekvensen än enbart Newtons lag om växelverkan.

Om Joe klappar till Bill, tror han nu att han borde bli slagen av Bill. Än mer viktigt, han kommer faktiskt att få en somatik (fysisk smärta eller ett obehag) som bevisar att han har blivit slagen av Bill, även om Bill inte har slagit honom. Han kommer att göra denna lag till sanning, oavsett vad omständigheterna faktiskt är. Och människor går omkring och rättfärdigar hela tiden, och säger hur de blivit slagna av Bill, slagna av Bill, slagna av Bill.

En skadlig handling är antingen en overthandling eller en motivator, beroende på synvinkel. En motivator tenderar att frammana ytterligare en overthandling (personen som blev slagen, Bill, slår troligen tillbaka eller söker hämnd), och därför får personen många svårigheter i de områden av livet där han har begått overthandlingar.

Även om det inte har inträffat, kommer människor på en lågt stående reaktiv (irrationell) basis att insistera på att det har hänt. Och detta är overt–motivator-sekvensen.

Detta är en mycket värdefull sak att känna till.

Om du t.ex. hör en kvinna säga att hennes man slår henne varje dag, titta då under hennes kudde efter slagträet som hon använder, för om hon säger att den gula bollen har träffat den röda bollen måste den röda bollen, lika säkert som amen i kyrkan, ha träffat den gula bollen först.

Den här mekanismen förklarar till stor del vissa mänskliga aktiviteter.